Chowchow.se

Chow chow hälsa: sjukdomar, höfter och armbågar

Chow Chow Ringens avelsdokument är ovanligt öppet om rasens problem: entropion vanligast, knä- och korsbandsskador näst vanligast, och en armbågsstatistik som är sämre än höftledsstatistiken. Här är alla siffror, hur de ska läsas, och var underlaget är för tunt för att bära slutsatser.

Av Chowchow.se

Rasklubbens egen rangordning

Chow Chow Ringens avelsdokument bygger sin hälsobild på två underlag: försäkringsdata inhämtad från Folksam, Agria, If och Sveland, samt klubbens egna hälsoenkäter från 2002, 2007, 2012 och 2021.

Slutsatsen sammanfattas rakt:

Enligt enkätsvar, försäkringsdata och SRD så är ögon och knäledsproblem överrepresenterade hos chow chow. Avel på dessa problem bör undvikas.

Rangordningen är:

  1. Entropion — rasens vanligaste sjukdom. Vanligaste symtomet är rinnande ögon.
  2. Knä- och korsbandsskador — näst vanligast enligt försäkringsdata och hälsoenkäter.
  3. Hudproblem — anges ha ökat i rasen.

Till det kommer leddysplasier, andningsbesvär och nedsatt fertilitet, som behandlas var för sig nedan.

Höftledsdysplasi (HD)

HD graderas enligt FCI:s normer i fem steg: A och B är normala höftleder, C lindrig dysplasi, D måttlig och E höggradig.

Chow chow ingår i hälsoprogram nivå 2 för höftleder. Det innebär att alla hundar i rasen måste ha ett centralt registrerat resultat innan de går i avel för att valparna ska få registreras i SKK. Kravet gäller att resultatet finns — inte vilken grad det är.

Resultat 2015–2019

Grad 2015 2016 2017 2018 2019
A 12 17 20 3 6
B 9 4 5 2 0
C 7 7 6 2 1
D 6 3 6 1 0
E 2 4 2 0 1
Undersökta 36 35 39 10 8
Antal födda 85 85 80 32 81

Summerat över perioden ger de redovisade graderna 126 resultat: 78 med normala höftleder (A eller B) och 48 med någon grad av dysplasi, alltså knappt 38 procent.

Vad reglerna säger om avel

SKK:s hälsoprogram sätter golvet, rasklubben lägger till rekommendationer:

  • Det anses inte förenligt med SKK:s grundregler att använda hund med HD grad E i avel.
  • Hund med HD grad D bör inte paras med annat än hund graderad A eller B, alternativt i en kombination där HD-index är större än 100.
  • SKK:s generella rekommendation är att parningskombinationens HD-index, alltså föräldradjurens genomsnittliga index vid parningstillfället, ska vara större än 100.

Index är i regel ett säkrare mått än den enskilda hundens grad, eftersom HD påverkas av både arv och miljö. En reservation gäller dock importerade hundar: HD- och ED-index bygger på hundens eget resultat, och för en importerad hund utan eget resultat i SKK:s databas publiceras index först när avkommornas resultat gett en tillräckligt säker skattning.

Armbågsledsdysplasi (ED)

ED graderas i fyra steg efter benpålagringar: 0 inga påvisbara förändringar, 1 lindriga upp till 2 mm, 2 måttliga 2–5 mm och 3 kraftiga över 5 mm.

Resultat 2015–2019

Grad 2015 2016 2017 2018 2019
0 (utan anmärkning) 12 18 14 5 2
1 8 2 8 1 0
2 7 5 3 3 1
3 7 10 9 1 4
Undersökta 34 35 34 10 7

Summerat: av 120 avlästa resultat var 51 utan anmärkning och 31 hade grad 3, den kraftigaste graden. Drygt fyra av tio undersökta hundar var alltså helt fria, och drygt var fjärde låg i den svåraste kategorin.

Det är en sämre bild än höftledernas — och till skillnad från höfterna finns inget officiellt krav på armbågsröntgen för rasen. Avelsdokumentet är tydligt med bristen: i Sverige finns inga officiella registrerings- eller röntgenkrav av armbågar för chow chow, men klubben önskar att den frivilliga trenden fortsätter.

Rasklubbens strategi är att inte använda ED grad 3 i avel och att alltid använda symtomfria hundar.

De små talen 2018 och 2019 — tio respektive sju undersökta hundar — gör årsvisa procentsatser missvisande. En enda hund flyttar andelen med över tio procentenheter. Läs perioden som helhet, inte år för år.

Knä och korsband

Näst vanligaste diagnosgruppen enligt försäkringsdata och hälsoenkäter, och sannolikt kopplad till rasens anatomi. Rasstandarden anger att knälederna endast ska vara något vinklade, och SRD listar bakstället som riskområde eftersom den knappa vinklingen är en förutsättning för de rastypiska rörelserna men samtidigt en sårbarhet. Knä- och hasleder som överkotar är inte acceptabelt och är ett diskvalificerande anatomiskt fel.

Det underlag som finns är danskt. Veterinär Mai Britt Torngren undersökte hösten 2002, som specialarbete vid Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole i samarbete med Dansk Chow Chow Klub, 54 chow chow med avseende på bakbenens konstruktion och eventuellt samband med korsbandsrupturer.

Studien skiljer två förlopp:

  • Akut traumatisk ruptur efter kraftig belastning, där hunden plötsligt blir halt.
  • Kroniskt degenererande ruptur, där bristningen är resultatet av en långvarig förändring i själva korsbandet hos den äldre hunden.

En ren akut bristning uppges inträffa hos ungefär 20 procent av de hundar som får skador på främre korsbandet. Studien fann inget entydigt svar på varför korsbanden degenererar hos vissa individer och inte hos andra, men noterar att vissa linjer är mer drabbade än andra.

Rasklubbens strategi: hundar som fått knä- och korsbandsrupturer i tidig ålder, där korsbanden gått av helt utan orsak, ska inte användas i avel.

Hud

Hudproblemen har enligt hälsoenkäter och försäkringsdata ökat i rasen. Avelsdokumentet nämner särskilt:

  • Hot spot, akut fuktande dermatit — en ytlig bakterieinfektion som kommer fläckvis och som kan bli djup och sprida sig om den inte behandlas snabbt och korrekt.
  • För mycket löst skinn, som kan orsaka hudproblem. Klubben noterar att det inte är vanligt bland svensk- och nordiskt födda chowar, men att för mycket skinn finns upptaget som riskområde i SRD.
  • Hyposomatotropism, så kallad black skin, som tidigare funnits i rasen men i nuläget är ovanlig. Hundar med black skin ska inte användas i avel.

En tjock dubbelpäls gör dessutom att hudproblem kan pågå en tid innan de upptäcks. Det är ett av skälen att borsta ner till huden och inte bara över den.

Andning

Avelsdokumentet anger att andningsproblem förekommer och kan bero på trång luftstrupe, förstorat gomsegel eller för mycket skinn, men att det numera inte är vanligt förekommande. Samtidigt står andningsbesvär kvar som riskområde för rasen i SRD.

Komplikationen är att rasen använder andningen för att kommunicera, vilket lätt förväxlas med problem. Hela den frågan, inklusive värmekänslighet, tar vi i en egen guide.

Fertilitet

Ungefär 50 procent av de parade tikarna resulterar i valpar. En fertilitetsundersökning av professor Catharina Linde-Forsberg och Camilla Wikström visar enligt avelsdokumentet att problemen har flera uttryck och att ingen enskild faktor lätt kan identifieras och åtgärdas. Några tikar visar löpstörningar och sannolikt utebliven ägglossning, och en genetisk disposition kan misstänkas.

Det är i första hand en uppfödarfråga, men det förklarar väntetiderna för en köpare. Mer om avelsbasen här.

Livslängd: uppgiften saknas

Vi har inte hittat någon svensk livslängdsstatistik för chow chow.

Rasens eget avelsdokument anger ingen medellivslängd och behandlar inte dödsorsaker. De rasjämförande livslängdssiffror som publiceras i Sverige bygger på försäkringsbolagens skadedatabaser och kräver ett tillräckligt antal försäkrade individer per ras — med omkring 950 chow chow i landet är underlaget för litet.

De livslängdsuppgifter som cirkulerar för rasen på nätet saknar därför svenskt underlag, och vi återger dem inte. Vet du med säkerhet var en svensk siffra finns publicerad tar vi gärna emot en hänvisning.

Vad rasklubben rekommenderar

Sammanfattningen i avelsdokumentet, i klubbens egen ordning:

  • Ögon fria från entropion ska prioriteras.
  • Hundar fria från knä- och korsbandsproblem ska prioriteras.
  • Hundar fria från hudsjukdomar och hudproblem ska prioriteras.
  • Använd så bra HD- och ED-resultat som möjligt, alternativt avla enligt index.
  • Behåll rastyp med korrekt exteriör.
  • Hundar utan andningsproblem ska prioriteras.
  • Hundar utan fertilitetsproblem ska prioriteras.

För en köpare översätts listan till frågor att ställa innan handpenningen betalas. De finns samlade i valpguiden.

Vanliga frågor

Vilka sjukdomar är vanligast hos chow chow?
Enligt rasens avelsdokument, som bygger på försäkringsdata från Folksam, Agria, If och Sveland samt klubbens hälsoenkäter, är entropion vanligast och knä- och korsbandsskador näst vanligast. Hudproblem anges ha ökat i rasen.
Hur vanlig är höftledsdysplasi hos chow chow?
Av de 126 avlästa höftledsresultat som redovisas i rasens avelsdokument för 2015–2019 hade 48 någon grad av dysplasi, alltså grad C, D eller E. Det motsvarar cirka 38 procent av de undersökta hundarna – men bara en minoritet av varje årskull röntgades.
Har chow chow problem med armbågarna?
Statistiken ser sämre ut än för höfterna. Av 120 avlästa armbågsresultat 2015–2019 var 51 utan anmärkning, medan 31 hade grad 3, den kraftigaste graden. Samtidigt finns inga officiella röntgenkrav för armbågar hos rasen, och avelsdokumentet noterar att de flesta individer med ED lever utan symtom.
Måste chow chow-föräldrar vara röntgade?
Höfterna, ja. Chow chow ingår i SKK:s hälsoprogram nivå 2 för höftleder, vilket innebär att båda föräldradjuren måste ha ett centralt registrerat resultat för att valparna ska kunna registreras. Armbågsröntgen är frivillig.
Hur gammal blir en chow chow?
Vi har inte hittat någon svensk livslängdsstatistik för rasen. Chow chow är för liten i Sverige för att ingå i de rasjämförande livslängdssiffror som redovisas för vanliga raser, och rasens eget avelsdokument anger ingen medellivslängd. Uppgifter i omlopp saknar därför svenskt underlag.
Är chow chow en frisk ras?
Rasen har inga stora rasspecifika sjukdomskatastrofer, men tre tydliga problemområden: ögon, knän och leder. Rasklubbens sammanfattning är att ögon och knäledsproblem är överrepresenterade hos chow chow och att avel på dessa problem bör undvikas.

Källor